Urban Heat Island

Vad är Värmeö-effekten? Få svaret här!



Om du vistas i en stad på sommaren kommer du att upptäcka att våra städer avger och bibehåller värme som därefter friges. Det märks allra mest om natten när det är vindstilla. En värmeö skapas när beläggning, asfalt, cement och liknande ersätter den naturliga växtligheten som annars finns i naturen. Beläggningen kan vara allt från 27 grader upp till 50 grader varmare än luften runt omkring.    

På landsbygden innebär förekomsten av träd och annan vegetation att temperaturskillnaden är minimal.


Urban Heat Island


Städers förmåga att lagra och generera värme på detta sätt blev uppmärksammat för första gången av en engelsk meteorolog, vid namn Luke Howard i början av 1800-talet. Sedan dess har städerna och strukturerna ökat, men även bilar och air-condition som skapar mer värme. Modern satellitteknologi demonstrerar fenomenet tydligt. Resultatet är inte överraskande - vi har nämligen lyckats skapa ”öar” i vårt naturliga landskap som är varmare än den kringliggande naturen. En värmeö är vanligtvis mellan 2 och 6°C varmare, men i vissa fall kan värmeön vara upp till 12°C varmare.

En ökande temperatur leder till ett större behov av avkylning, som i sin tur ökar luftföroreningarna. Luftföroreningar och högre temperatur gör städer mindre attraktiva att bo i. Hälsan hos dem som bor och arbetar i city kan påverkas negativt.

Den ökande befolkningsmängden i städerna ställer krav på stadsplaneringen

Regnvatten värms upp när det rinner av stadens impermeabla ytor. Även om det endast rör sig om små temperaturskillnader kan det få fatala konsekvenser för känsliga ekosystem. Ungefär hälften av jordens befolkning är bosatta i städer, och det blir allt fler med tiden. Eftersom som folk ofta inte kan påverka platsen de råkar bo på, försöker stadsplanerare och arkitekter göra bostadsområdena bättre, hälsosammare och energieffektivare.

Ett område där det finns stor potential för att skapa bättre miljö är stadens alla takytor, vilka är en starkt bidragande orsak till värmeö-effekten. Hur mycket solstrålning ett objekt kan reflektera beror på objektets albedovärde. Ett högt albedo innebär att objektet kan reflektera mycket strålning och därmed bidra till att hålla temperaturen nere bättre.

Ett traditionellt bitumentak (takpapp – se bilden nedan) har ett lågt albedo och reflekterar högst 26% av solens strålning, ibland så lite som 6%. Resten av solstrålningen absorberas och avger värme till kringliggande område.



Strålningsskala för tak med takpapp

Strålningsskala bituminöst tak


Ett grönt tak har, som diagrammet här under visar,  ett högt albedo jämfört med ett traditionellt tak och reflekterar därför mer av solens strålning bort från byggnaden. Samtidigt isolerar gröna tak mot både värme och kyla och håller en jämnare temperatur inne i byggnaden. Vegetationstak absorberar regnvatten och förhindrar därmed uppvärmning av det avrinnande vattnet. Avdunstningen (evaporationen) som sker från växtsubstratet i kombination med växternas avdunstning hjälper till att kyla taket och motverkar värmeö-effekten.



Strålningsskala för extensivt grönt tak

Strålningsskala grönt tak


Diademroof har mätt temperaturskillnaden i en klimatkammare mellan ett rum som har grönt tak och ett rum som har konventionell takpapp. Den utvändiga temperaturen var 74°C. Under takpappen nådde temperaturen upp till 32°C. Under det gröna taket var temperaturen 6 °C lägre. Det gröna taket innehöll varken vatten eller vegetation, bara ett skyddande lager substratjord och dräneringsplattor.

Det är tydligt att de de negativa effekterna kan minskas av värmeö-fenomenet och sänka temperaturen i städer genom att byta ut konventionella taktyper mot andra ”svalare” taktyper, som till exempel gröna tak.

Läs mer: Varför ska jag välja ett grönt tak?










Kontakta våra tekniska konsulter

De hjälper dig med att hitta den optimala lösningen för ditt projekt.

Kontakta oss på 0771 48 9000
eller
info@byggros.se